JOBBIGT VARRE
Har lite panik, tror inte ni som inte ar/vart au pairer forstar hur kluven man kanner sig just nu. Jag vill hem, mer an allt annat sa vill jag hem till mina vanner, och min familj. Men samtidigt ska jag packa ihop & bara lamna ett helt ar av mitt liv. Det gor ont i hjartat och lamna allt har, alla fina vanner, min vardfamilj, mitt rum, Boston.. Jag har ignorerat allt vad packning heter hela dagen. Vill inte ens tanka pa det, det blir lite for patagligt da.
Om 2 veckor ska jag vara fardig, jag ska ha packat ner allt och stadat mitt rum. For da kommer den nya au pairen, jag ar exalterad over att hon kommer hit. Men samtidigt sa kanns det sa knas, jag och min vardmamma pratade om det i veckan. Hon ar glad over dem ska ha en ny au pair, men samtidigt ledsen for jag aker hem.
Assa, jag kan inte satta ord pa allt jag kanner. Men det har kan vara nagot av det jobbigaste jag vart med om. Det var en sak och lamna sverige, jag visste att jag skulle tillbaks. Men nu, jag vet inte nar jag kommer hit igen, och det kan aldrig bli som det vart under mitt ar har eftersom folk kommwer & gar.
Ska trosta mig med glass nu, hoppas min dator ar fardig pa mandag med!
Puss
Kommentarer
Postat av: Anonym
Förstår att det måste kännas att lämna allt. Men det blir nog bra när du är hemma igen. Kram
Trackback
